modern dans i reaktor

Har man kvällen innan varit ute på Stureplan och lyckats med konststycket att drabbas (utan att märka det) av sk Stureplansknä - välkänt i Stockholmområdet, så kan jag inte rekommendera trapporna som leder ned till Sveriges första kärnreaktor. Aj.  25 meter ned i urberget under KTH ligger alltså R1 som den kallas, reaktorn, som startades för ca 50 år sedan och där man planerade att framställa kärnvapen.


Nåja, där var jag och Maria i lördags. För att titta på modern dans. Att uppmärksamma här är att jag aldrig någonsin trodde att jag skulle gå och se modern dans. Det lilla jag har sett på TV har kännts konstigt och jag har inte riktigt förstått mig på det. Så att vi överhuvudtaget tog oss iväg kan man inte annat än att beskriva som innovativt - och vi lockades nog mest av att föreställningen hölls på just den plats den gjorde.


Men tro det eller ej...jag tyckte att det var bra! Väldig bra! Och konstigt. Men jag sögs in i det och även om jag inte förstod så mycket av det så njöt jag varenda sekund av föreställningen. Det är Anna Källblad med Uglycute som presenterade "Härmapan" som enligt programbladet handlar om vad vårt överdimensionerade konsumtionssamhälle gör med oss. Och även om jag inte hade förmågan att tolka föreställningen så så tycker jag att om man vill uppleva något annorlunda så ska man absolut besöka R1.

Man fick åka hiss upp. Tur.

från stureplan till statt

Vip-treatment, gå förbi kön, gratis sprit i baren, aldrig sinande champagne, män i kavajer med guldknappar och bakåtkammat hår, tjejer i korta klänningar och silikon. Och jag. Konstaterar att jag inte hör hemma bland bratsen. Blir inte imponerad. Känner att stället pulserar av osäkerhet. Måste se ut som alla andra för att passa in. Nej, det kommer att dröja innan jag går tillbaka dit. Om någonsin. Jag vill hellre sitta på en schysst bar med människor som tror på sig själva, klär sig som dom vill och inte skryter om sina pengar. Jag har ingenting emot pengar men något av det mest avtändande som finns är när man inte vill något annat än att visa upp dem.

En vecka senare: Statt i Karlskoga och korprock. Huh! Nu är jag bortskämd för detta passar mig inte heller. Musiken är gammal och dålig - mest schlager. Ursäkta men allt  kändes så vansinnigt bonnigt! Nånstans infrias fördomarna om mindre orter väl på Statt, därmed kommer jag inte att kommentera detta vidare. Däremot var korprocken kul att se. Speciellt min kompis mans band som tog sig till andra chansen. Han är väldigt duktig på att spela trumpet.

Två ytterligheter men ändå så lika - viljan att synas, vara en del av fredagskvällen, dricka för mycket - sen om det är öl eller champagne spelar ju verkligen inte någon som helst roll och till sist hitta någon att gå hem med. Vakna med huvudvärk och ågren...och ta nya tag på lördagkvällen.

Jag vet att jag låter krass - för tio år sedan hade jag säkert skrivit något helt annorlunda här. Men just nu, precis just nu känner jag så här. Punkt.


man färdas inga långa sträckor på låst cykel

...som min far så klokt brukar uttrycka sig. Inte med punka på bakdäcket heller vill jag tillägga. Suck. Upptäckte det när jag nyss skulle cykla hem från jobbet. Floppfloppflopp (punkaljud). Fick skjuts hem av snäll arbetskamrat som tog vägen förbi mitt hus. Till saken hör att jag har bestämt tid med A  för en tripp till Kampradhus, annars hade jag gott och väl kunnat promenera hem. Men sånt här inträffar väl aldrig lägligt? Punka alltså?!

didaktik

Cyklade ner på stan efter jobbet och inhandlade öl till jobbets ölklubb. Det är dragning imorgon och för mig är det andra dragningen någonsin som jag är med på. Hoppas jag vinner. Inte för att jag vet hur jag någonsin ska kunna suga i mig 18 halvlitersöl eller vad det blir men man skulle ju kunna fixa en fest och bjuda på en massa olika roliga ölsorter. Har ju bara varit med i klubben som "hang around" tidigare och bara varit med på olika aktiviteter och partaj, så det känns lite roligt att det blev en plats ledig så att jag kan vara med i lotteriet också. Jag och A har   f ö blivit valda till arrangemangsansvariga vilket passar oss utmärkt.

Det är ju verkligen vår ute idag och jag tog en kort promenad i solen för en liten stund sen. Tussilago och vitsippor har slagit ut i dikes- och skogskanter. Underbart. Man har ju bara lust att vara ute och springa men tyvärr så har jag lyckats överanstränga min högra hälsena och enligt A som är (eller jobbar som, brukar hon vara noga med att säga) sjukgymnast så ska jag vila den några dagar nu...suck...SJUKGYMNASTER! Närå, hon vet vad hon pratar om flickan.

Ska till Stockholm i helgen och hälsa på M. Det var längesen vi sågs. Sist var det i London vid midsommar förra året. Då liftade vi med Stan "the man"  som vi döpt honom till...han var nån tidningssnubbe (övre medelåldern) som var ute i Londonnatten med sin två miljoners (!) Bentley när M efter en stunds letande efter taxi utan resultat raggade upp honom när vi passerade ett övergångsställe. Han var snäll och lät oss åka med trots att M lyckades slå upp dörren mot en lyktstolpe när vi hoppade in. Hon visste då inte vad bilen vär värd förrän jag lite diskret viskade till henne att nog enbart dörren gissningsvis kostade några hundratusen. Nåja, Stan "the man" tog oss med till en bar och bjöd på drinkar innan han glatt skjutsade oss till vårt övernattningsställe i utbyte mot M:s telnr. Så vitt jag vet har dom aldrig träffats igen. Nåja...men man kan skryta om att man åkt Bentley, det är inte alla förunnat.
Ja, nu ska vi alltså ses igen på fredag i Stockholm där hon bor nu för tiden. Vi ska gå på nån release fest, så det blir nog lite gratis drinkar igen. Lyxigt! Ska hur som helst bli så roligt att träffas igen.

Så...nu har jag fördrivit tiden med att sitta här och skriva när jag verkligen behöver plugga. Ska skriva några papper om grammatik- och ordinlärning. Så det är väl bara att kavla upp ärmarna och sätta igång. Ska bara hämta godispåsen som råkade slinka med i affären.


RSS 2.0